DOMÄNTVISTEN
Classic Volvo .com - The Internet Volvo Water Hole
Rätten till en Domän / Ford mot ClassicVolvo.com
ROND 5
Gamla Ronder: Rond 1, Rond 2, Rond 3, Rond 4,
Rond 5 blir en rond i kontemplationens och, kanske, försoningens tecken.
Det börjar bli tröttsamt att hamra på mot den tysta Ford-muren.
Här i Rond 5 försöker jag mig på ett stilbyte och publicerar istället lite material
som anknyter till det jag skrev om att Volvo är en ingrediens i den svenska
folksjälen och i mina egna blodbanor.
Hoppas att det förnöjer!
Historier om en Volvo 1927...och en Ford
Volvo 1927
Min morfar, Verner Lundin (1894-1969), drev på 1920- och 30-talet, bland annat, ett åkeri i Sundshult, i norra Bohuslän. Sundshult är beläget mellan Bullaresjöarna och är idag en spirande liten turistort i en gammal avfolkningsbyggd. På morfars tid var det ett högkonjunkturens ställe. Där fanns stor lanthandel (köpcentrum hade man kallat det idag!), såg, tegelbruk, kvarn, eget kraftverk m.m.
Verner var en tekniskt intresserad person och därför var alla slags motorfordon av stort intresse.
1927 köpte han en av de allra första Volvo-bilarna för att använda som taxibil i sitt åkeri eller "droskstation" som det kallades. Den var av 1927 års modell och hade chassienr 127. Den var av kraftig konstruktion vilket passade bra på dåtidens vägar. Min mormor, Astrid Lundin (1902-), körde också Volvobilen. Hon var den första kvinnan i Bohuslän som tog trafikkort. Detta skedde 1927.
Mormor Astrid berättade hur det gick till när hon tog trafikkort:
"Besiktnigsmannen och jag körde mot Strömstad. Där finns en plats som heter Värmlandsbro, jag tror vid Strömstads norra infart. Det var eländigt väglag den dagen så jag körde fast i leran.
"Ja vad gör vi nu " sa jag.
" Ja vad gör vi " replikerade besiktningsmannen och ville väl se hur jag klarade upp det hela. Intill vägen låg ett upplag med propps. De är ca 2 meter långa stöttor som används i gruvor. Jag hämtade några och lade under hjulen och bilen kunde köras upp på det sättet. Efter detta så fick jag trafikkortet. Besiktningsmannen förstod väl att jag klarade det mesta."
När det var dags att serva bilen så for Verner ner till Volvo i Göteborg. Det måste ha tagit merparten av dagen bara att komma ner dit. Nerkommen till Götet så träffade han en av Volvos grundare, Assar Gabrielsson.
"Första gången han kom ner så satt Gabrielsson uppe på ett loft. Då var det lite provisoriskt. Nästa gång han kom ner så hade det blivit mycket finare. Då var det glasdörrar i kontoret!" berättar min morbror, Per-Erik Lundin, som har hört historierna många gånger.
Astrid Lundin i Volvo 1927
Länsman i Bullaren kunde inte köra bil så mina morföräldrar fick rycka ut och vara "utryckningsfordon" när brottslingar skulle tas fast. Det finns otaliga historier om jakt på hembrännare och andra kriminella element.
Länsman lejde också Verners droska för att åka till tinget i Strömstad när tjänsten så påkallade. Kutym var då att man under hemfärd, så fort man kommit över gränsen in i Länsmans distrikt, stannade bilen och tog ett par ordentliga supar innan färden fortsatte. Detta, i och för sig allvarliga, brott torde vara preskriberat vid det här laget.
T-Ford lastbil 1922
Verner hade även en liten lastbil i sitt lilla åkeri. Denna var en T-Ford (!!) från 1922 som han hade köpt som ett leveranschassie och själv byggt en hytt och ett flak på. Man kan se på bilden, ovan, att hytten verkar vara lite av det hemmagjorda slaget.
Även om detta fordon (Ford-on !?) cirkulerar historier. En berättar om hur Verner en kväll var på hemfärd över Bullarens is (man plogade vinterväg på sjön på den tiden) när han på håll fick syn på en annan byinnevånare och fick för sig att spela denne ett spratt. Han knöt två repstumpar till ratten, ställde handgasen på lämpligt läge, kröp ut på flaket och gömde sig bakom några tunnor som han fraktade för tillfället. På håll så såg det ut som att T-Forden kom körande men ingen människa satt vid ratten. Sprattet fungerade perfekt och den stackars lurade byinnevånaren berättade sin historia om "spökbilen" för många under lång tid. Verner myste i smyg och jag tror att han aldrig berättade hela sanningen.....