DOMÄNTVISTEN
Classic Volvo .com - The Internet Volvo Water Hole
Rätten till en Domän / Ford mot ClassicVolvo.com
ROND 4
Dags för ytterligare en cyberrond i denna cybermatch, i mitten av oktober 2000. ClassicVolvo.com väntar fortfarande på att Ford Motor Company skall komma ut ur sin ringhörna och delta aktivt i matchen. Hitills har FoMoCo bara utdelat en enda smocka; första slaget i första ronden. Därefter har total passivitet rått. Vad som sker i det fördolda är dock okänt. Kanske råder där en intensiv aktivitet..?
Kommer detta att ändras i den här ronden, rond fyra?
Kommer Ford Motor Company att komma fram i ljuset?
Kom och se, mina Damer och Herrar!
En liten summering för dig som är nytillkommen så du slipper bläddra runt:
I oktober 1996 registrerar jag domänen classicvolvo.com. Jag hade i många år drivit en rörelse runt min hobby: Volvobilar från 50, 60 och 70-talen. Enligt tidens anda registrerade jag domänen, som var ledig, lade upp dom första sidorna på the World Wide Web och körde igång med detta nya fenomen: Internet.
Tiden rullade på, jag knegade på med min Volvowebbplats och lärde mig allt mer om Internet, "den nya ekonomin" m.m.
Jag började ana vad man kan använda mediet till, ana att här kan jag bygga ett Internetcenter, en Internetportal för klassiska Volvobilar. En sida som kanske kan bli en självklar mötesplats för alla Volvo entusiaster.
Runt årsskiftet 99/2000, när dotcomvågen svallade som högst, gjorde jag en del försök att få tag i mer kapital till min webbidé. Inkomsterna var skrala och med större ekonomiska resurser så skulle jag kunna förverkliga min idé snabbare, en idé som jag trodde skarpt på då och som jag fortfarande tror skarpt på idag.
Jag skrev ihop en ansökan till venture capitalists (som jag naturligtvis förvarade på webben, dock inte till allmänt beskådande) för att komma över kapital till vidare utveckling. Du kan läsa ansökan på http://www.classicvolvo.com/risk.
Jag droppade e-mail här och där till potentiella kapitalister, gick på några möten, anmälde mig på diverse maillistor m.m. Under den här perioden utförde jag också den handling som fick Ford Motor Company att resa ragg, jag bjöd ut min domän till försäljning på GreatDomains.com, en web site där man kan handla med domäner.
Tanken var att komma i kontakt med kapitalstarka intressenter för att utveckla idén med en Volvoportal. I och med denna handling så gled jag, i Ford Motor Companys ögon, in i cyberpiratens existens.
Hade jag vetat då vad jag vet nu så skulle jag ju naturligtvis ha hoppat över denna handling, av bekvämlighets skull (speciellt eftersom jag inte fick ett enda svar).
Jag tycker dock fortfarande att det var, och är, ett naturligt sätt att gå tillväga och jag är fortfarande beredd att helt (nästan...) eller delvis sälja rätten till min domän om detta ger mig utökade möjligheter att driva mitt volvoportalbyggande vidare. Dock skulle jag i dagens läge avvakta tills jag erhållit FoMoCos välsignelse....
I början på maj 2000 anlände ett tjockt brev från Ford Motor Companys advokater. Jag var instämd till domstolsförhandlingar i Detroit. Ford ville ha 100.000 dollar i skadestånd. Efter att den första chocken och rädslan lagt sig så blev jag fly förbannad och bestämde mig för att kämpa för min rätt. Jag la upp dessa sidor på min Volvoportal och erhöll mycket support för min sak via diskussionsgrupper och e-mail. Av räddsla för att Ford Motor Company på något sätt skulle lyckas att snabbt stänga ner min domän och därmed stänga min kommunikationskanal till världen så registrerade jag domänen classicvolvo.nu. Denna domän pekar mot samma sidor som classicvolvo.com. Jag kalkylerade kallt med att det skulle ta väsentligt mycket längre tid att hejda även denna kommunikationskanal och att jag då skulle ha utökad möjlighet att hävda min rätt.
Månaderna gick. Ford Motor Company eller AB Volvo hörde dock aldrig av sig. Inte ett e-mail, ett telefonsamtal eller en enda rad förutom den inledande stämningen.
Detta var både underligt och tråkigt. Alltihop var en enda stor skuggboxningsmatch. Utgången kändes mystiskt osäker.
I början på oktober, fem månader efter att brevet anlänt från Detroit, så ändrades situationen radikalt. En reporter på SVT Aktuellt, Daniel Furman, surfade efter Volvofakta på webben och upptäckte bland annat dessa sidor. Han gjorde ett reportage som visades den 4.e oktober. Aktuelltreportaget blev rena turbon på utvecklingen. Support och ideér strömmade in i en takt som nästan överbelastade systemen. Övrig media, alltifrån lokaltidningen och Expressen till Wall Street Journal ställde sig i kö för att rapportera. Och, äntligen, AB Volvos presschef hörde av sig med några försiktigt positiva ord!
I detta mediatumult befinner jag mig just nu, i mitten av oktober 2000. Förhoppningsvis kommer vi att komma fram till någonting bra!
The World Wide Web kommer att påverka livsstilen för större delen av jordens befolkning. Förändringen är redan i full gång. Det går snabbt. Det är lätt att göra fel om man försöker hänga med. Försöker man inte hänga med så gör man definitivt fel!
Internet innebär enorma möjligheter både för små aktörer, som ClassicVolvo.com, och för stora aktörer som Ford Motor Company. Den kanske finaste kvalité som Internet har gett mänskligheten är den enormt ökade möjligheten till kommunikation. Detta är ett av fundamenten för framtiden och för framtida affärsverksamhet. Om man som företagare inte kan anpassa sig till detta nya sätt att hantera tillvaron så kommer man att få stora svårigheter. Man kommer helt enkelt inte att hänga med i utvecklingen.
Ford Motor Company har i det här fallet agerat som ett supertraditionellt, gammalmodigt, hierarkiskt stenåldersföretag som inte hänger med.
Man har, förhoppningsvis av misstag, attackerat en trogen bundsförvant (antagligen lade man inte ens tid på att undersöka classicvolvo.coms web site!) på ett totalt inkommunikativt sätt. Att klämma till med en absurt levererad stämning (antagligen felaktigt) och därefter inte kommunicera ens ett bindestreck utan helt förlita sig på gammaldags storföretagsmaktspråk är stenåldersagerande.
Ford har genom sitt eget agressiva, inkompetenta, inkommunikativa agerande gjort mig och min web site till sin fiende. En fiende och ett problem som redan har kostat både ansenliga mantimmar och förlorade intäkter.
Fords intention var att utplåna ClassicVolvo.com men på grund av Internetkommunikation så har rakt motsatt effekt uppstått! Cyber strategy....!
Ford har, genom sitt inkompetenta agerande, mångdubblat trafiken till min webbplats och avsevärt utökat mitt kundregister. Som grädde på moset har jag erhållit en mediaprofilering utan like i min företagarkarriär. (Tack för detta!)
Med sitt oövertänkta agerande har Ford ytterligare försvårat sin sits. Ford har buntat ihop och stämt domänägare en masse. Seriösa siter som ClassicVolvo.com har buntats ihop med helt oseriösa hatsiter som fordsucks.com. Hur man nu skall skilja agnarna från vetet kan inte vara ett helt lätt problem att lösa för Detroit.
Den stora paradoxen är ju den att det aldrig någonsin har förekommit något negativt för Volvo på ClassicVolvos web site! Och om inte den här incidenten inträffat så skulle det säkerligen aldrig ha gjort det i framtiden heller. Bilentusiastsiter är inte sådana, man gillar helt enkelt läget till 100 procent!
Om Ford Motor Company istället hade lagt ner tid på att undersöka mig och min web site närmare, spenderat kanske en bråkdel av nuvarande kostnad på kommunikation och lite uppmuntrande tillrop så skulle man antagligen med lätthet ha kunnat styra utvecklingen åt det håll man ville. Att ha kontakt med Moderbolaget, att få ta del av lite intressant information, lite reklammaterial och att kanske få komma på någon enstaka mutlunch, biltest etc. håller de flesta småföretagare jättenöjda. Så även undertecknad.
Med små kommunikationsmedel hade Ford kunnat hålla alla nöjda, fått alla att arbete åt samma håll, ökat vår gemensamma popularitet, ökat vår gemensamma försäljning och ökat vår gemensamma vinst. Nu är det i mycket tvärtom!
Ingen skall dock tro att jag redan slår mig för bröstet och tror att allt är över. Jag har hitills inte fått något konkret besked om att Ford tänker lägga ned sin multimegaslägga och jag vet att jag med största säkerhet blir krossad om Ford verkligen beslutar sig för detta. Kanske Ford till och med är en duktigare cyberstrateg än man anar? Kanske detta är en strategi för att promota min web site för att sedan ta över den och driva den vidare? Paranoia är ett måste i all sorts krig......
Jag har heller inga illusioner om att det egentligen är mig personligen eller min lilla web site som orsakat denna folkstorm. ClassicVolvo.com är egentligen bara en katalysator. Orsaken är att Fords attack mot Classicvolvo.com lätt kan uppfattas som, och kanske egentligen är, ett amerikanskt multinationellt jätteföretags attack mot den svenska folksjälen. Volvo ÄR en ingrediens i den svenska folksjälen. Volvo ÄR en ingrediens i mina blodbanor. Det kommer att ta lång tid att förändra detta även för ett företag av Fords kaliber. Frågan är om det någonsin går.
Jag tror att det är ett jättemisstag av Detroit att inte i högre grad vårda det svenska och den svenska folksjälskvaliteten i Volvo. Jag tror att dessa lite "mystiska" kvaliteter egentligen är stora tillgångar hos Volvos personvagnsdivision. Ett bra bevis på detta är ju det svenska tumult som utlösts av attacken mot ClassicVolvo.com.
Naturligtvis måste ett företag bevaka sitt varumärke. Naturligtvis måste man försöka hålla domänregistreringen i tömmar. Naturligtvis kan man inte totalt tillämpa den gamla klyschan "Information wants to be free" på modernt Internetföretagande. Naturligtvis skulle jag bli urförbannad om någon försöker parasitera på mitt arbete och mina tillgångar, helt klart.
Cyberkriget mellan ClassicVolvo och Ford Motor Company handlar dock inte i första hand om varumärkesintrång även om gammaldags tänkande försöker fokusera ditåt.
Vi befinner oss i år 2000. Vi har Internet. Vi har miljontals domäner som virvlar runt, de allra flesta registrerade på rätt och riktigt sätt. Vi har tusentals små, lättrörliga företag av ClassicVolvo.coms kaliber som med dagens kommunikationsmöjlighet kan växa sig stora. Att då försöka svepa av Internet och med gammaldags domstolsstrategi försöka "bunta ihop och slå ihjäl" domänägare, som oftast agerat i god tro, är förlegat, föråldrat och farligt för det egna företaget. Ford bör sparka halva sin advokatkår och ersätta den med webbstrateger och webbkommunikatörer. Belöningen kommer inte att låta vänta på sig.
Det är naturligt för ett företag av Fords storlek (världens fjärde största företag), med Fords uråldriga historia (etablerat nära förra seklets början) och med Fords ålderdomliga hierarki att försöka toppstyra och kontrollera sin omgivning. Ford vill ha mesta möjliga makt över sina arbetare, sin marknad, sina leverantörer, alla marknader, världen osv. Detta ligger i multinationella företags natur. Det är på det viset man har blivit ett multinationellt megaföretag. Hade jag personligen haft den möjligheten så skulle jag gladeligen ha tagit den. Jag skulle älska att dominera och styra min omgivning. Ju större ju bättre! Jag tror att jag skulle kunna vara utomordentligt bra på det och jag tror att jag skulle generera fina värden och goda vinster om jag fick chansen.
Naturligtvis skulle Ford älska att dominera och styra Internet. Vem skulle inte vilja göra detta? Säkert har också den tanken slagit en och annan hög Ford Executive, i alla fall i webbens barndom. Fords agerande i fallet med ClassicVolvo.com verkar i hög grad hänga ihop med gammaldags kontrollföretagande. Fenomenet Internets förmåga har hitills varit fenomenal på att motstå övergripande kontroll. Med fortsatt kvadratisk tillväxt så finns det snart ingen, inte ens på absolut högsta storföretagarstyrelsenivå, som ens tänker tanken att försöka kontrollera innehållet på detta kommunikativa, lättrörliga, innovativa paradigm-medium. Det är ungefär lika absurt som att man skulle sträva efter total kontroll över världens samtliga bordssaltkar!
Det är dags för Ford (och många andra storföretag) att lägga om stil, att verkligen ta fram surfbrädan och kasta sig upp på kommunikationsvågorna. Blir man kvar på stranden så är risken stor att man blir bortspolad och dränkt av nästa våg.

Tack för att ni lyssnat!

Författat av Hans Rekestad, Fredagen den 13:e oktober 2000.